Mitt i natten väcktes dom sovande barnen av tjuven, det var dags att ge sig av. Aasi fick stanna kvar och komma till Granmossen med Nella senare. Åsnor väsnades nämligen för mycket och tjuven var tvungen att smyga sig in i byn. Tjuvar antogs ju vara ute om natten för att stjäla. Därför fick ingen se dom på väg till Granmossen. Folk kunde få för sig att dom hade fuffens saker för sig när dom egentligen bara var ute efter att återlämna Diamantstjärnan.

Tjuven stoppade Diamantstjärnan i sin ficka och tog på sina bästa smygarkläder, barnen fick lära sig hur man smög allra bäst. Med en kälke skulle dom åka in till Granmossen, det gick snabbt och ingen skulle kunna se deras fotspår. Så gav dom sig iväg mot Granmossen i nattens skydd.

Precis när dom nått Granmossen blev dom tvugna att gömma sig för en köpman som i sista sekunden skulle frakta julpynt till Grannbyn. Lumi kikade ut från buskarna där dom gömt sig och sa. "Titta det är pynt som jag har hjälpt till att inventera och packa iordning" Kuusi och tjuven nickade till svar, allt för att dom inte skulle bli upptäckta. När det kändes som att kusten var klar lämnade dom kälken i buskarna och gick sista biten till fots.

Dom gick längs staketet som omgärdade Granmossen för att sedan smyga sig in genom en av grindarna, då plötsligt hördes en röst. "Hallå, vem där?" Det var en vakt som ropade. Lumi och Kuusi blev stela av skräck när två vakter kom springande mot dom. Tjuven grep tag i Lumi och sa "Låtsas som om ni inte känner mig!" och så försvann han snabbt iväg. En av vakterna rusade efter tjuven och den andre stannade vid barnen. Vakten frågade barnen om vad som pågick och dom svarade att dom inget visste. Vakterna letade länge utan att hitta tjuven, till slut fanns inget annat att göra än att föra barnen till sina hem. Utan att hitta vare sig tjuven eller Diamantstjärnan.

Den natten kunde ingen i Granmossen sova gott. Alla vred och vände sig i sina sängar eftersom stjärnan inte var hittat. Vad för slags julafton skulle detta bli? Ännu större skulle besvikelsen bli följande dag när det visar sig att barnen kommit tillbaka men utan någon stjärna.

Tidigt nästa morgon var det dags för den årliga Jättegranskröningen, den tidpunkt då Diamantstjärnan skulle sättas i toppen och julens glädje skulle spridas ut över hela riket. Vid torget var stämningen låg när Kuusi och Lumi anlände. Ingen var på något vidare gott humör. Prästen gjorde sig redo för sitt tal, Jättejulgranen stod där pyntad och fin men man kunde se att även den var ledsen. Kuusi såg att Lumi var nära på att börja gråta och även han hade nära till tårar... Dom omfamnade varandra.... men något tycktes vara ivägen. Lumi hade inte lagt märke till det men hennes ficka buktade ut misstänksamt. Hon stoppade handen i sin ficka och gissa vad hon fann där? Diamantstjärnan! "Jag har den, jag har den!"skrek Lumi samtidigt som allas blickar vändes mot henne.

Barnen fick äran att kröna Jättejulgranen med Diamantstjärnan. Åh! Precis som alla förutspått var detta den mest praktfulla Jättegran som någonsin skådats och den nyputsade stjärnan lös som aldrig förr. Tillsammans firade hela Granmossen julafton där på torget med Jättejulgranen, Prästen, Mormor, Morfar, Kuusis föräldrar och så våra små äventyrare såklart. Och om ni vill veta en hemlighet så tyckte Lumi sig se en svartklädd man smyga omkring bland folkmassan. När hon tittade honom i ögonen så blinkade han till henne hemlighetsfullt och i nästa sekund var han spårlöst försvunnen...